Svar på Johan Lindahls artikel på Second Opinion: ”På sikt måste solcellsstödet bort”

Jag är något förvånad över att ingen kommenterat Johan Lindahls artikel på Second Opinion. Kan det vara att Second Opinion är ett husorgan för energi- och kärnkraftsmaffian?  Kan det vara att artikeln är alldeles för vattenkammad och anpassad? Jag är någorlunda överens med Johan Lindahl med det mesta utom stödnivåerna. Vi har i Sverige endast byggt ut 0,01 promille av möjlig solcellsutbyggnad. Att då föreslå att vi ska minska stödnivåerna sänder helt fel signaler. Som ordförande för föreningen Svensk Solenergi förutsätts du vara den som står på barrikaderna och talar i megafonen. Ett perfekt exempel är Svensk Vindenergis Charlotte Unger Larson. Johan Lindahls attityd känns väldigt akademisk och tillbakalutad.

Vi har nu 30 % i investeringsbidrag för alla vilket bör kvarstå i minst tio år så att det är enkelt och tydligt vad som gäller.
Vi måste ha tydliga och klara spelregler som inte ändras nästa år.

Tänk själv vad motståndarna till förnybart säger: ”Inte ens solenergins ordförande vill behålla bidragen så vi skär ner till hälften.”

Sedan hör jag inget från Johan Lindahl gällande den viktigaste delen som ska få solcellsinstallationerna att ta fart: Den nödvändiga förändringen av de enormt stora och oskäliga fasta elnätsavgifterna till helt rörliga konsumentkostnader som debiteras per förbrukad kWh.

Om Energibolaget SalaHeby kan klara övergången till helt rörlig nättaxa kan Vattenfall och EON klara det.

Denna övergång är den helt överlägset viktigaste för solenergin i Sverige.

Med helt rörlig nättaxa spar du fyra kronor per solcellsproducerad kWh istället för en krona.

Istället för tio års payoff-tid på en solcellsanläggning får du 2-3 års payoff-tid.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Bilden: Solceller på ladugården

Annonser

Kan Stockholmshem spara 80 % av elförbrukningen?

Onödigt elslöseri nr 4.

Många företag hyr sina lokaler med elen inräknad i hyran.

Uppskattningsvis rör det sig om 10 TWh per år el som används på detta sätt.

Det är ett känt faktum att människan har en tendens att använda det som är ”gratis” mycket mer än annars.

Du försöker inte spara på elen i fastigheter ägda av företag, industri, stat, landsting och kommun men gällande din egen bostad är intresset stort.

Av denna anledning är det viktigt att vi lagstadgar om att samtliga lokaler som hyrs ut eller disponeras av andra än ägaren ska förses med elmätare.

Den använda elförbrukningen ska därefter debiteras ”hyresgästen”.

 

Det är alltid bäst att gå till sig själv när du vill berätta om något. Det företag där jag själv arbetar hyr kontoret av Stockholmshem. Hyresavtalet är, som oftast, ett sådant med inbakad el i hyran.

Vad innebär detta?

Det innebär att vi som de flesta andra ”slösar” med elen.

Vi på vårt kontor skulle kunna  minska elförbrukningen med typ 80 till  90 %.

Nä, nu överdriver han igen tänker du.

Det skulle kunna vara så att jag överdriver  men så är det inte.

Jag har inte sysslat med ”spel och dobbel” på evigheter men  för kanske fyrtio år sedan spelade jag någon gång på stryktipset för någon krona.

Men jag kan slå  vad om en miljon kronor(känns som en bra summa om man ska ta i) att jag utan ansträngning kan minska elförbrukningen på vårt kontor med typ 80 – 90 %. Det kommer förmodligen att ta några månader innan resultatet kommer och det fordrar att jag pratar lite med Stockholmshem.

Så här är det på de flesta ställen där du inte själv betalar elräkningen.

Det är därför som lagen behöver förändras.

Det är därför som jag påstår att vi enkelt kan spara 5 TWh el  per år genom en lagändring.

 ”Jamen hur är det nu då!”

”Hur kan du spara 80 –  90 %?”

Det är mycket enkelt. Det finns ett antal energisparåtgärder som vi kunde vidta som ändå inte känns lönt då vi inte har egen elmätare. Vårt företag skulle inte tjäna en krona på dessa åtgärder utan Stockholmshem skulle istället inkassera.

Men det finns en åtgärd som jag ska ta tag i som ger ungefär 80 till 90 % elbesparing.

Vårt kontor värms som de flesta kontor med fjärrvärme. Det är en bra och trygg energiform men inte lika ”ädel” energiform som elenergi. Med ädel menas att el kan användas till flera olika saker jämfört med fjärrvärme som bara kan ge värme och varmvatten.

Problemet är att vårt kontor finns i en källarlokal som är bra på de flesta  sätt. Vi har bra parkeringsplatser, kök, toalett, fönster, god ventilation, centralt läge och avsaknad av störande ljud. Lokalens ytterväggar är dock inte så väl isolerade då huset är byggt på 1950-talet. Lokalerna är varma från maj till och med oktober men under vinterperioden är ytterväggarna och delar av golven kalla.

Under vinterperioden är inomhustemperaturen ungefär 16 -18 grader vilket är för lite.

Vi har bara hyrt lokalen ett drygt år och hittills har vi löst problemet med att sätta på tillfälliga elektriska värmefläktar.

Jag ska nu ta tag i problemet och prata med Stockholmshem. Tanken är att förmå dem justera värmen så att vi slipper sätta på elfläktarna.

Min bedömning är att det handlar om ungefär två kW(2000 W) eleffekt som vi använder för extra värme under vinterperioden.

Eftersom de i övrigt största enskilda elförbrukarna är kylskåpet som inte drar mer än 20 W i snitt och belysningen kanske  drar i snitt 30 W(är mest släckt) torde övrig total elförbrukning ligga  nånstans mellan 50 och 60 W i snitt.

Därav antagandet att vi ska kunna få ner elförbrukningen mer än 80%.

Jag har nu ringt Stockholmshem och bokat in en tid för besök av deras servicepersonal.

Återkommer med besked om hur det gick.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

 

 

 

 

 

 

Ett mail från en privatperson

Efter min artikel om rörlig elnättaxa har jag fått in många olika synpunkter.

Jan-åke Jacobson har skrivit följande intressanta inlägg:

Hej Lars!

Här finns mycket att göra. Spotpriset på el i morgon är i snitt 48,2 öre/kWh, elskatten är 33,1 öre/kWh. Med moms på det kostar själva elen 101,63 öre/kWh. Resten är fasta och rörliga avgifter till elbolagen, där deras nätföretag tar det mesta. Det är nätföretagen som står för transporten av kWh. De har i praktiken monopol på eltransporter inom sina inmutade områden.

Om jag köper kWh i form av pellets så kostar den, enligt ett pris jag hittade på nätet nyss, 53,06 öre/kWh med frakt 56,74 öre/kWh. Transporten kostar således 3,68 öre/kWh. Den transporten är konkurrensutsatt.

Det är en viss skillnad. Energiformerna är inte helt jämförbara men nätföretagen har en gräddfil.

Det viktiga är att få till en debatt om nätföretagens sätt att ta betalt. De borde ha kortare koncessionstider och skulle föreläggas att lämna anbud till Energimarknadsinspektionen, när de vill förnya koncessionerna. Det nätföretag som lägger för konsumenter och producenter bäst pris skulle få koncessionen. Man kan i viss mån jämföra med transporttjänster som länstrafiken handlar upp.

MWh

Jan-Åke Jacobson

 

Bilden: Transformatorstation

Fritt fram att fånga solen utan lov

I dag den 22 februari föreslår regeringen i en lagrådsremiss att det inte ska krävas bygglov för att montera solcellspaneler och solfångare som följer en byggnads form. Detta betyder att du kan montera solceller på både taket och väggarna så länge som de följer byggnadens form. Redan idag är det tillåtet att montera solceller på marken på en ställning. Förenklingen av regelsystemet för bygglov ska underlätta en omställning till förnybar el och avlasta byggnadsnämnderna och rättsväsendet.

– De senaste tio åren har det skett en snabb ökning av solenergi och den installerade effekten i världen har ökat nära 50 gånger. Men användningen i Sverige är fortfarande väldigt liten. Genom att vi tar bort bygglovet för solceller och solfångare avlastar vi byggnadsnämnderna samtidigt som vi också gör oss av med ett hinder för mer förnyelsebar energi i Sverige, säger bostadsminister Peter Eriksson.

Som ett led i regeringens pågående arbete med att förenkla regelsystemet för bygglov och därmed öka bostadsbyggandet, föreslår regeringen att det inte ska krävas bygglov för att på en byggnad inom ett detaljplanelagt område montera solceller och solfångare som följer byggnadens form.

Enligt bostadsminister Peter Eriksson (MP) ska det till hösten räcka med att i efterhand anmäla till kommunen att solpaneler satts upp.

”Det tror jag kommer att sätta ännu mer fart på den här branschen”, säger han till TV4 Nyheterna.

En proposition om bygglovskravet läggs fram i vår och regeringen räknar att bygglovskravet ska vara avskaffat den 1 augusti.

 

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Bilden: Fortfarande bygglov för sådant montage

Vindkraften i Jenåsen växer

Eolus Vind AB bygger vindkraft i skogen fem mil från Sundsvall inåt landet.

Vindparkerna Jenåsen, Kråktorpet och Nylandsbergen får totalt 400 MW eleffekt  och kommer att ge 1,1 TWh elkraft per år från 2019.

Vindkrafttornen transporteras nu till Jenåsen(5 km öster om Liden).

Vindkraftverken kommer i  börja monteras på betongfundamenten i början av april 2018. Projektet påbörjades i januari 2017. Eolus Vind har byggt vägar, kranplatser, internt kraftnät, fibernät och fundament till 23 stycken vindkraftverk med  totalhöjd på 190 meter. Google kommer att köpa all el som produceras i Jenåsen vindpark som omfattar totalt 79 MW installerad effekt.

Genom avtal tecknat med EON Elnät installeras även ytterligare överföringskapacitet vilket möjliggör utbyggnad av projekten Kråktorpet och Nylandsbergen.

I maj-juni 2018 blir det  uppstart och provdrift vid Jenåsen.

Kråktorpet och Nylandsbergen

Eolus Vind har också påbörjat arbetet med att uppföra vindkraftparkerna Kråktorpet och Nylandsbergen.  Arbetet innefattar nybyggnation av vägar, kranplatser, komplett elnät och 61 betongfundament för vindkraftverken. Arbetena ska vara klara våren 2019. Därefter kommer vindkraftverken att monteras.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Bilden: Torntransport den 14 februari mitt i skogen Foto Eolus Vind

Jag betalar nu 5 kronor och 76 öre per kWh för elen!

Energislöseri nr 3:

Denna artikel ingår i SunToEarths serie om ett hundra artiklar om energislöseri som kommer att publiceras fram till valet i höst.

Om det fanns möjlighet att skruva solceller på balkongen skulle jag köpa batterier och solceller och säga tack och hej till elbolaget.

 

Abbonnemangsavgift 1840 kr

Årsavgift på elhandel 480 kr

Total fast avgift  2320 kr per år

Förbrukning 520 kWh per år

Rörlig kostnad 1 krona 21 öre per kWh

Fast kostnad 4 kronor 55 öre per kWh

Total kostnad  5 kronor 76 öre per kWh

 

Jag betalar nu 5 kronor och 76 öre per kWh!

Om jag lagar till en kyckling i ugnen kostar elen för kycklingen 2 kW x 60 minuter lika med 2 kWh.

Elkostnaden för kycklingens 2 kWh blir över elva kronor.

Om jag köper en kyckling för 20 kronor på Willys(kostade igår 19.90 per kg) så måste jag betala mer än elva kronor extra för att tillaga kycklingen i ugnen.

Jag har kontakt med en företagsledare som omsätter 10 miljoner kronor per år och har 12 anställda. Har är hyfsat intelligent. Igår ringde han mig och bad mig förklara elräkningen gällande hans villa. Han förstod den inte.

Elbolagen blåser medborgarna. Allt handlar om pengar.

Nästan ingen som jag pratar med förstår elfakturorna.

Elbolagen skrattar hela vägen till banken.

Enda anledningen till de fasta avgifterna är att medborgarna inte ska förstå.

Om du inte förstår är det väl bara att betala?

Just det – och vem gör vinsterna?

Elbolagen!

Nej-kräv helt rörlig elfaktura!

Både av elhandelsbolaget och nätbolaget.

Men framför allt av det politiska parti som du tänker rösta på i höst.

 

Detta anser Sveriges Energiföreningars Riksorganisation(SERO) om rörlig eltaxa:

”SERO är besvikna över Energimarknadsinspektionens aktuella

förslag till nya regler för elnätsavgifter. De får ingen betydelse

de närmaste åren och måttlig betydelse efter 2020.

Vi hade förväntat oss ett lagförslag om i huvudsak rörliga

nätavgifter. Vi anser också att en lagstadgad rimlig vinst för

elnätsmonopolen ska vara högst 1 öre/kWh.

Dessutom vill SERO att elnätsmonopolen ska vara föremål för

ett auktionsförfarande vart fjärde år. Inget monopol ska vara för

evigt!

Göran Bryntse, ordförande SERO ”

Enligt SERO har Borlänge Energi bara 300 kr i fast avgift och Sala Heby har ingen fast avgift alls! Enligt SERO är det inte ovanligt att småkonsumenter som sommarstugeägare betalar 10 kr per kWh!

Idag kräver än så länge inget politiskt parti helt rörlig elfaktura men man undersöker möjligheten.

Så här fungerar helt rörlig elfaktura:

 

Som det är idag

När januari 2018 har passerat får du din vanliga månadsfaktura för januari.

Endera förstår du ingenting och betalar ändå för att slippa påminnelseavgift.

Eller så förstår du fakturan efter en mödosam kontroll av fakturan. Om du har lägenhet är din rörliga del  till exempel  1krona och 50 öre per kWh. Din fasta del är till exempel  4 kronor per kWh. Det blir totalt 5 kronor och 50 öre per kWh.

Om du bor i villa eller radhus är din rörliga del till exempel 1 krona och 50 öre och din fasta del till exempel 2 kronor och 50 öre per kWh. Det blir totalt 4 kronor per kWh.

 

Med helt rörlig taxa

När januari 2018 har passerat får du din nya månadsfaktura för januari med helt rörlig taxa.

Det står nu bara två saker på fakturan.

1 Du har förbrukat 167 kWh el.

2 Du ska betala enligt exemplet ovan 5 kronor och 50 öre per  förbrukad kWh om du bor i lägenhet. Det blir 167 gånger  5 kronor och 50 öre vilket innebär 918 kronor och 50 öre.

Är denna räkning svår att förstå?

Nej!

Du betalar inte nånting mer överhuvudtaget.

Då tänker du: Ja men det blir ju exakt samma pengar som med gamla fakturan!

Så är det till en början, men med tre viktiga skillnader.

Fördel 1

Alla förstår fakturan. Det blir då mycket lättare att jämföra de olika bolagens priser.Det är nu lätt att se vilket bolag som är billigast. Vad händer då? Elbolagen kan inte längre bluffa och luras.

Idag ger elbolagen stora rabatter till den som byter elbolag. Det är samma sak som för lärarna. Om du byter jobb som lärare höjer du din lön. Skillnaden är att efter ett år höjer elbolaget igen utan att du märker det. Med helt rörlig eltaxa har elbolagen inte längre råd att ge rabatter när alla ligger mycket nära varandra i pris. Detta betyder att elpriserna sjunker på grund av dramatiskt ökad konkurrens. Elbolagen kommer inte längre satsa pengar på jippon. De kommer inte längre ha råd att satsa miljardbelopp på annonser som berättar  om hur miljövänliga de är. Det senaste jag såg är att Telge Energi nu värnar om barnen!! Oj då är de ju ett fantastiskt fint elbolag. Det är precis som i tecknade serien Simpsons. När folkmassan som vanligt diskuterar och skriker vad de ska göra med något stort problem är det alltid en och samma kvinna som skriker ”Cant anybody think of the children!” Elbolagen försöker alltid manipulera konsumenterna. Elbolagen kommer med helt rörlig taxa inte längre ha råd att satsa på lyxresor för de anställda. Inga fler lyxkonferenser. Inga storsatsningar utomlands. En stor mängd anställda säljare, marknadschefer och marknadsanalytiker blir arbetslösa. Elpriset sjunker förmodligen  med mer än 30 %. Det blir nu mycket lätt att se om nätbolagen tjänar rimliga pengar. Allt blir transparent. Det är bara vanligt folk som tjänar på detta.

Det blir verklig konkurrens. Som i matvaruaffären. Där har du ingen fast avgift för att du ska få komma in och handla.

Fördel 2

När din elfaktura blir helt rörlig inser du att det nu är superlönsamt att effektivisera elanvändningen. Det blir jättelönsamt med LED-belysning,  solceller, nytt superisolerat kylskåp och nya energifönster eller helt enkelt att bara vara sparsam.

Fördel 3

Dina elräkningar blir efter en tid mycket mycket lägre.

 

Jag har under några år detaljstuderat  el- och energi-Sverige.

Idag är el- och energi- Sverige extremt överbefolkat med flera tiotusentals välbetalda advokater, jurister,  bedragare, skattefifflare, myglare, konsulter, statistiker, geologer, rufflare, sammankomstproffs, bågspecialister, mötesdeltagare, neopotister, reklamfilmsproducenter, specialister, tidningsmakare, föredragshållare, kemister, ingenjörer, arkitekter, ordföranden, kärnkraftsbetalda skribenter, styrelsemedlemmar,  säljare, politiker, säljchefer, marknadsingenjörer, forskare, professorer, journalister, assistenter, chefer, generaldirektörer, marknadsutformare, reklamfolk, PR-folk, samhällsvetare, statliga institutioner av alla slag, kommunala institutioner av alla slag, landstingsorganisationer och föreningar av alla möjliga sorter. Jag säger inte att alla blir överflödiga men med total transparens och helt rörlig eltaxa blir de flesta av dem helt överflödiga. De får istället skaffa sig andra arbeten. Samhällsekonomisk blir helt rörlig eltaxa en enorm succe.

Det kan röra sig om många tiotals miljarder i samhällsvinster.

Vår enda chans att få rätsida på detta är att prata med våra politiker.

Vilket parti blir först med att kräva helt rörlig eltaxa?

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Bilden:Kyckling på Willys

PS Läste just Svensk Vindenergis hållbarhetspolicy för 2018-2020. Helt fantastisk policy som andra organisationer borde ta efter. DS

 

 

 

 

 

 

 

 

Öresundskraft och Energibolagen vill stoppa det fria ordet

”Tillägg: Så snart Anton Steen Energiföretagen läste denna artikel sa han på stående fot upp prenumerationen på mitt nyhetsblad! Frågan är om jag nu ska bli mildare i min granskning av makten så att jag inte tappar läsare…”

Detta inlägg lade Öresundskrafts pressansvarige Göran Skoglund in i min artikel från den 9 februari 2018 där jag kritiserar el- och Energibolagen i samband med NEPP-konferensen.

Jag vet inte om detta rubriceras under bedrägligt förfarande. Jag får ta upp det med min advokat.

Men det är tydligt att kompisarna Anton Steen(känd kärnkraftsförespråkare) Energibolagen och Göran Skoglund Öresundskraft diskuterade min artikel och blev förbannade.

Men var detta allt de kunde åstadkomma? Hur vore det om de istället bemötte min artikel med en egen artikel, rakryggade och face- to-face, där sakfrågorna blir belysta?

Öresundskraft är som de flesta el- och energiproducenter endast intresserade av att sälja mer värme och mer el. De går inte på något som helst sätt in för att få sina abonnenter att minska sin energianvändning- tvärtom. För att allmänheten ska få en trevlig klimatvänlig bild av Öresundskraft lägger de lite reklampengar på en bilpool, ett vindkraftverk och några solceller.

Verkligheten är att de eldar sopor för brinnande livet. Kontrollen av soporna saknas helt.

Ett exempel är att ett parti gamla gastuber låg bland soporna.

-Pannan skadades bara lite grann, sa Göran Skoglund.

De bränner fossila bränslen som importerad gas så det står härliga till.

Till detta köper de in stora mängder kärnkraftsel.

Öresundskraft har inte, sedan lång tid tillbaka, varit särskilt nogräknade. Öresundskraft har dumpat stora mängder cyanid på sin egen tomt enligt SVT Nyheter. Det är rester från Öresundskrafts tillverkning av stadsgas.

–  Men det är en cyanidkomplex som inte är särskilt giftig, sa Göran Skoglund.

Sedan har vi de ekonomiska oegentligheter som pågår inom Öresundskraft.

I fjol polisanmäldes före detta vd:n i Öresundskrafts danska dotterbolag Helia.

I maj förra året avslöjades att en utredning som revisionsfirman PWC gjort visat på oegentligheter i Helia som lett till att bolaget 2015 gjorde en förlust på 193 miljoner kronor.

Bland annat hade Helia köpt mer el för framtida leveranser än de fick.

Misstankar finns om att bokföringen manipulerats och förluster dolts.

I mitten av juli gick så Öresundskraft plötsligt ut med ett pressmeddelande om att utredningen lagts ned.

Men nu har det visat sig att utredningen inte alls är nedlagd, utan pågår.

Öresundskraft hade visserligen fått ett nedläggningsbeslut från polisen. Men det beslutet gällde en helt annan utredning, ett enklare bedrägeriförsök mot Helia som avslöjades sommaren 2016.

– Det är en fadäs och lite pinsamt. Jag får helt enkelt läsa bättre nästa gång, sa Göran Skoglund.

Vem är det som betalar för dessa miljonförluster? Det är el- och värmekonsumenterna.

Göran Skoglund och Anton Steen är välkomna att bemöta mina artiklar  när som helst.

Jag lovar dem maximalt utrymme på dessa sidor.

Eller så kanske de kan skriva på Energibolagens husorgan Second Opinion. Där tar man mycket gärna emot kärnkraftsvänliga skribenter.

 

Nog om detta. Min kommande artikelserie belyser Sveriges idag 100 mäktigaste och viktigaste personer inom klimat- och energiområdet.

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Bilden: Foto från Öresundskraft

Var händer på Ringhals?

I morse fredagen den 16 februari kl 04.05 tappade den svenska kärnkraftreaktorn Ringhals 1 hela sjuttio procent av sin kraft. Denna kraft är även nu kl 09.58 utslagen.
Vad är det som händer?
Är det ett terroristangrepp? Sabotage?

Vattenfall säger: Inga kommentarer! De vill väl inte skapa panik men detta är ytterst allvarligt. Avståndet till Göteborg är bara ett fåtal mil.
På Vattenfalls hemsida står det: Normal produktion!

Om det mot förmodan inte är något allvarligt som hänt visar det ändå på de stora problemen med en så ostadig och intermittent kraftkälla som kärnkraften som med sin volatila elproduktion inte går att lita på när vi behöver eleffekt som mest.

Vi kommer att under dagen bevaka utvecklingen och återkommer med besked så snart något förändras.

Kl 10.28:

Det börjar nu se mycket allvarligt ut. Vad är det som händer på Ringhals?
Vattenfall fortsätter att säga: Inga kommentarer.

Det är nu inte bara kärnkraftsreaktorn Ringhals 1 som är skadad utan även kärnkraftsreaktorn Ringhals 3 är skadad.

Nu kl 10. 28 på förmiddagen började kärnkraftreaktorn Ringhals 3 tappa effekt.

Totalt 735 MW vilket är 735.000 kW eleffekt har plötslig försvunnit denna förmiddag fredagen de 16 februari.
Just nu är det iskall vinter och vi behöver verkligen all eleffekt. Tyvärr har den intermittenta, volatila och minst sagt osäkra kärnkraften på något sätt blivit skadad.
Det är fortfarande osäkert hur?

Ringhalsreaktorerna var alla nyrenoverade i höstas och det vore märkligt om Vattenfall skulle besluta att stänga av två av dem nu mitt i vintern.
Det är ju mitt i vintern som kärnkraften ska producera!?
För det kan väl inte vara så att man ställer av kraften för att det är för dyrt just nu att producera el med kärnkraften på Ringhals?
Det är ju också en möjlig anledning då siffror på 36 öre per kWh i produktionskostnad för Ringhals figurerat.
Men hur ska det då gå senare i år om inte Ringhals lönar sig mitt i vintern?

Idag köps elen på NordPool för ca 31 öre per kWh.

Det kan ju vara så att Vattenfall passar på idag att minska förlusterna då vi ändå exporterar rejält med elkraft. Vi har ju ingen elbrist idag.

Märkligt är det också att detta sammanfaller med dagens information från Svensk Vindkraft att vindkraften kommer att öka med 60 % under de närmaste fyra åren och att den vindkraftutbyggnad som beräknats bli genomförd till 2030 kommer att bli genomförd till 2021!

Kan ju vara så att Vattenfall frågat statsmakterna: Får vi av ekonomiska skäl avveckla så snabbt som möjligt så länge som kärnkraftens effekttillskott inte blir för lågt i väntan på de förnybara effekttillskottens tillväxt?

Kl 11.13:

Nu först kommer information från Vattenfall: En turbin stoppad. Beräknas vara åter i produktion sent fredag kväll.

Nya frågor inställer sig: Varför är Vattenfalls informationsavdelning så långsam? Det är ju inte så att de saknar resurser. Förstår de inte att vanligt folk blir oroliga. Det dröjde sju timmar innan informationen kom fram.

Vad händer vid en allvarlig olycka? Ska folk då behöva vänta tills det börja klia i skinnet?

Tills naglarna börjar lossna?

Förstår inte de som arbetar med kärnkraften hur allvarlig denna elproduktion är och hur stora riskerna är.

Det är först efteråt som man säger: Det skulle inte kunna hända.

Förmodligen sa personalen på Fukoshima: Det skulle ju inte kunna hända.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Bilden: Trygg elproduktion

60 % mer vindkraft på 4 år

Aldrig förr har det investerats så mycket i vindkraft som under 2017. Det gör att vindkraftsproduktionen förväntas öka med cirka 60 procent på fyra år. Dessutom kan Sverige nå riksdagens mål om ytterligare 18 TWh ny förnybar elproduktion redan 2021, nio år tidigare än målet är satt. Det framgår av Svensk Vindenergis senaste statistik och prognos över vindkraftsutbyggnaden.

– Det är bra för både näringslivet och klimatet att utbyggnaden av förnybar elproduktion går rekordsnabbt. Det underlättar elektrifieringen av transport- och industrisektorn, samtidigt som vi kan exportera klimatvänlig el till länder med mycket kolkraft, säger Charlotte Unger Larson, vd Svensk Vindenergi.

Under 2017 fattades rekordstora investeringsbeslut i vindkraft – omfattande totalt 2 079 MW (cirka 6,8 TWh), varav 1 417 MW bara under det sista kvartalet. Det leder till en väsentligt snabbare utbyggnadstakt. Svensk Vindenergi bedömer att vindkraftsproduktionen under de kommande fyra åren ökar med cirka 60 procent, från cirka 17 TWh år 2017 till drygt 29 TWh år 2021.

Baserat på den blocköverskridande energiöverenskommelsen beslöt riksdagen i juni 2017 att elcertifikatsystemet skulle utökas med ytterligare 18 TWh förnybar el mellan 2022 och 2030.

– Energiöverenskommelsen skapade en politisk trygghet för investerarna. Det fanns ett uppdämt investeringsbehov och nu har det inletts en kapplöpning om de sista terawattimmarna i elcertifikatsystemet, säger Mattias Wondollek, ansvarig för elnät och marknad på Svensk Vindenergi.

Den snabba utvecklingen gör att Svensk Vindenergi bedömer att utbyggnadsmålet inom elcertifikatsystemet sannolikt nås redan innan den tilltänkta perioden ens har börjat. Av de 18 terawattimmarna omfattas cirka 9 TWh av redan fattade investeringsbeslut i Sverige och delvis i Norge, som också ingår i elcertifikatsystemet.

Vindkraften kommer nu att spela en viktig roll för att snabbt minska koldioxidutsläppen.

– Den fortsatta vindkraftsutbyggnaden gör att Sverige kan upprätthålla elexporten, trots att kärnkraften av ekonomiska skäl nu börjar avvecklas. Elexporten är mycket viktig för att minska koldioxidutsläppen i Europa, säger Charlotte Unger Larson.

Detta innebär att hundra procent förnybart elsystem till 2040 är mycket troligt.

Till Affärsverket Svenska kraftnät vill jag säga: Dra nu ur tummen och sätt fart på utbyggnaden av elnätet både i Sverige och till våra grannar. Ni är just nu ett hinder för 100 % förnybart elsystem till 2040.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Bilden: Vindkraft i Norrland

Seminarium på IVA igår: Vad får klimatet kosta?

Jag besökte ett kortare seminarium igår kväll på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademins avdelning för Elektroteknik. Man bjöd på kaffe och goda semlor. Sammanfattningsvis var det högsta klass gällande hela sammankomsten.

Detta var det första framträdandet för Klimatpolitiska Rådet. Det nystartade Klimatpolitiska Rådet ska fram till 2045 följa, granska, utvärdera och ibland rekommendera förändringar gällande den av alla Sveriges framtida regeringar och riksdagar förda klimatpolitiken fram till 2045. Klimatpolitiska Rådet är tillsatt av nuvarande regeringen och kommer att fram till 2045 följa den klimatpolitiska överenskommelsen som sju av åtta politiska partier ställt sig bakom. Överenskommelsen har ett antal delmål år 2030, 2040 och ett slutmål 2045 som innebär nollutsläpp av koldioxid.

Ordförande för Klimatpolitiska rådet är civilekonomen Ingrid Bonde. Till sin hjälp har hon sju rådsledamöter, mestadels professorer, och ett rådskansli med Ola Alterå som kanslichef. En av ledamöterna är professor Tomas Kåberger Chalmers vilket borgar för extra hög kvalitet. Det är ett klokt och medvetet val att samtliga är akademiker för att slippa olika särintressens påverkan. Särskilt viktigt att ingen från el- och energibranschen ingår.

Klimatpolitiska Rådets första rapport kommer om ca två veckor.

Varje regering kommer att lämna en handlingsplan vart fjärde år fram till 2045. Den första handlingsplanen kommer i november 2019.

Ingrid Bonde berättade att Klimatpolitiska Rådet gärna ser att alla aktörer ger sin syn på utvecklingen och Karin Byman berättade om sin roll som projektledare för Vägval för klimatet och underströk att det är viktigt hur vi lägger pusslet. Ingrid Bonde lyfte fram att vi idag inte har någon bra energistatistik och att lösningen är att energieffektivisera. Kapitalet kommer att söka sig till de hållbara lösningarna.

Svante Mandell, chef för miljöekonomiska enheten Konjunkturinstitutet, berättade om olika kostnadsutfall beroende på hur långt man når gällande klimatmålet 2045. Svante Mandell vill att vi hushållar med resurserna, skapar långsiktig politik och skapar politik som kan exporteras.

Mattias Goldman från tankesmedjan FORES berättade om de stora ekonomiska vinster som samhället gör genom att följa den klimatpolitiska överenskommelsen. Gällande fondplaceringar har det visat sig att hållbarhetsaktierna är mest lönsamma. Varje investerad krona i ”gröna” åtgärder ger fyra kronor tillbaka. Sverige kommer att ha världens ”grönaste” stål i framtiden. Redan idag satsar Ryssland kraftigt på ”grönt” stål. I England satsar satsar bilindustrin på aluminium som är ”grönt” tillverkad. På grund av avgasskandalerna på VolksWagen har företaget fått stora problem. De får inte tag i lärlingar. För unga är det idag mycket mer attraktivt att jobba på Tesla och andra gröna arbetsplatser.

Mattias Goldman berättade också att Vattenfall nyligen vann en stor upphandling med vindkraft utan subventioner i Storbritannien till lägre priser än kol och kärnkraft och att Sverige inte har särskilt höga miljöskatter jämför med andra länder. Mattias frågar sig också varför vi ska skydda vissa branscher från full beskattning. Det finns inga större problem med att flytta industrier till andra länder. Se på varvskrisen i Göteborg och teko-krisen. Så varför ska industrin ha lägre energiskatt?

Mattias Goldman gav  också några exempel på bra business med att vara först: I Södertälje rullar världens första eldrivna Scaniabuss som laddas via induktion. Scania har nu fått in rejält med beställningar av sådana bussar från olika håll. Bara genom att regeringen börjat prata om ökad flygskatt har flygresorna minskat redan innan skatten är på plats! I Sverige satsade vi på etanolbränsle för våra bilar vilket blev ett fiasko men plötsligt säljer vi etanol för miljarder till Tyskland. Sjuparti-överenskommelsen om klimatmålet är unik och om Sverige når målet blir vi som ”Världsutställningen för klimatarbete”.

Den allmänna slutsatsen var att det lönar sig rejält att satsa på gröna investeringar. Om du är först med gröna satsningar får du fler investerare.

Jämfört med Energiforsk seminarium om NEPP häromdagen var IVA:s seminarium om klimatet gällande den genomsnittliga intellektuella nivån hos de föredragande avsevärt högre.

Mattias Goldman är förmodligen Sveriges mest intressanta och stimulerande talare i dessa sammanhang. Rekommenderas.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Bilden: NP Svenssons byggvaruhus i Nyköping