Solcellshockey

Gävle Energi har installerat vertikala solceller på Gavlerinken.

Sundsvalls kommun ger ett stimulansbidrag om 15.000 kr om du bygger din nya villa dubbelt så lufttät mot vad Boverket kräver.

Upplands Energi har:

• Monterat solcellsanläggningar på taken till kontoret och sidobyggnaden

• Tilläggsisolerat kontoret och sidobyggnaden med lösull

• Bytt ventilationsanläggningen för kontoret till en med återvinning

• Ersatt dieseln för sina fordon med Ecopar, miljödiesel

• Bytt utomhusbelysningen från kvicksilver till LED-lampor

• Monterat laddstationer för elbilar till våra besökande

• Bytt avfuktaren i tvätthallen till en med återvinning

• Bytt garageportarna till sådana med bättre isolering

• Tagit bort Kreosotstolparna som användes som kantstöd runt parkeringen

• Monterat 4 stycken  luft/luft värmepumpar på kontor och sidobyggnad

• Slutat använda kreosotimpregnerade stolpar i kraftledningarna

• Monterat rörelsesensorer för belysningen där man sällan vistas

• Deltar i Klokel projektet som gäller smart styrning av värmepumpar.

• Installerat snabbladdare och solceller till Uppsala Taxi för laddning av deras Tesla elbil

• Erbjuder fjärrvärmekunder smartare styrning av värmeväxlare

• Införskaffat elhybrid till fordonsflottan

 

 

Vad gör din kommun och ditt elbolag?

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Annonser

Lantbruket tar täten

På väg till stugan utanför Kovland Sundsvall fick jag syn på ett stort tak med solceller och åkte av stora vägen och in mot gården för att kanske ta ett foto och prata lite. Frun i huset kom ut för hon väntade på elektrikern som skulle komma samma dag och koppla in solcellerna. Eftersom jag kom med byggbil och snickarbyxor trodde hon att jag var elektrikern! Hon berättade att de några år tidigare installerat vanliga solfångare för varmvatten och att de nu tänkt sig få ner elräkningen ordentligt.

Eftersom deras lantbruk drar mycket el för skötseln av alla djuren och de har stora passande tak är det självklart vettigt att installera solceller.

Man ser på bilden de tre vanliga solfångarna upptill till höger. På samma tak finns de något dyrare svarta solcellerna(38 stycken) som också är något effektivare än de mer blåaktiga solcellerna(40 stycken) på det vänstra taket. Totalt ger de 78 solcellspanelerna uppskattningsvis toppeffekten 22 kW vilket innebär att de bör producera ungefär 22.000 kWh elenergi per år.

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

 

Mittsvensk

Jag växte upp mitt i Sverige. Då tänker de flesta kanske på Södermanland eller Stockholm eller kanske Västerås. Så är det dock inte. Mitt i Sverige betyder Jämtland och Medelpad där de stora städerna heter Östersund och Sundsvall. Det är mitt i Sverige.

För att nå Sveriges mitt måste du åka många långa mil genom Norrland. Uppskattningsvis 30 mil i Norrland. Då har du nått Sveriges mitt. För att sedan nå Norrlands nordligaste punkt måste du åka ungefär hundra långa ytterligare mil. Det är ungefär som Stockholm-Göteborg tur och retur. Det är långt. Norrland är mycket stort.

Norrland är extremt glesbebyggt. Norrland består till 95 % av obygd och skog. Om du skulle pröva att promenera en stund i någon av Norrlands skogar skulle du inse att Norrland är ganska tomt på folk och hus och mycket ogenomträngligt.

Jag är Mittsvensk men jag har trots detta endast sett en promille av Norrland. Häromdagen promenerade jag några kilometer i den norrländska skogen. Det är inte som att promenera på Östermalm utan det är mycket mödosamt och svårgenomträngligt. Det är fullt av tät skog och ris och mycket kuperat. I den norrländska skogen bor väldigt få människor. Man kan säga att det är tomt på folk.

I den del av Sverige som ligger söder om Norrland bor en del människor som har mycket bestämda åsikter hur miljöfarlig vindkraften är. De anser att fåglar dör när de träffas av vindkraftbladen. De anser att vindkraftverken bullrar. De anser att vindkraftverk därför inte bör installeras i Sverige.

Mina frågor till dem är: Har ni någonsin sett ett vindkraftverk i verkligheten? Nä just det. Har ni någonsin hört ett vindkraftverk? Nä just det. Har ni någonsin knackat på dörren till ett vindkraftverk? Nä just det.

Jag har både sett, hört och knackat på dörren. Ja just det. Varje vindkraftverk har en dörr där man kan gå in och ta hissen till generatorn på toppen av vindkraftverkets pelare.

Nå hur är det då. Dör fåglarna? Enligt min åsikt är detta en löjlig fråga. Jag har aldrig någonsin sett en enda fågel  i närheten av de norrländska vindkraftverk jag besökt. Dels flyger fåglarna oftast inte så högt. Dels finns inte så många fåglar i Norrlands skogar. Dessutom hörs vingarnas sus tydligt för varje fågel. Vingarna syns också tydligt eftersom de är så stora. Till sist går vingarna så långsamt att varje frisk fågel lätt hinner undan om så skulle vara.

Nå hur är det då med bullret? Ljudet är inget problem. För det första så ser och hör du i normalfallet aldrig vindkraftverken då de byggs så långt från bebyggelsen. Om du ändå bestämt dig för att få se ett vindkraftverk i Norrland får du först åka fem till tio mil inåt landet. Därefter får du välja att köra någon mil på smal, kurvig och brant grusväg in i skogen för att överhuvud taget få syn på ett vindkraftverk. När du då, ensam mitt i skogen, får syn på ett vindkraftverk och kliver ut ur bilen slås du av hur tyst det är. Det låter ingenting från vindkraftverket. När du sedan efter några kilometer kommer fram till vindkraftverket så hör du ett regelbundet sus från vingarna som upprepas kanske var tredje sekund-shuu-shuu-shuu. Ljudet direkt nedanför  vingarna är inte högre än att det skulle dränkas av ljuden i ett vanligt svenskt villaområde.

Vindkraftverk medför ej problem för fåglar eller gällande buller. Den enda olägenhet som jag upptäckt är att man kan få en viss svindel-känsla om man står rakt under vingarna och tittar upp mot dem när de kommer farande.

Sedan har vi förstås det stora problemet att vindkraftverken skapar massor med jobb i Norrland och det kan ju inte vara bra.

Om jag kommer ihåg rätt har man nu tagit fram en plan för ytterligare 18 TWh vindkraft i Sverige under de närmaste åren. Den vindkraften går hur lätt som helst att gömma i de ofantligt stora skogarna i Norrland.

Skogarna i Norrland är så stora att det lätt går att gömma vindkraftverk motsvarande fem gånger den energimängd vi får från kärnkraftverken i Sverige.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

 

 

 

 

 

 

 

Fyllda vattenmagasin

Vattenmagasinen i Sverige är idag mer fyllda än under senaste året. Anledningen är dels god snösmältning och regnigt väder men också att elenergiförbrukningen sjunker och att vindkraften ökar.

Enligt NordPool är energilagret i vattenmagasinen under v 28 i år 24.418 GWh. Under v 28 förra året var energilagret i vattenmagasinen 21.301 GWh. Under de senaste 52 veckorna var energilagret som mest 23.383 MWh.

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Fotot Lekfulla kalvar en sommarkväll vid Bergsåker

 

 

430 MW i Jämtskogen

Skidåkaren Björn Daehlie startade vindkraftprojektet vid Åskälen utanför Östersund. Senare inköptes projektet av Vasa Vind och nu har turbiner  med sammanlagd effekt om 288 MW beställts av danska Vestas. För jämförelse var toppeffekten 492 MW på kärnkraftverket Oskarshamn 1.

Det blir ca 80 vindkraftverk som byggs och Åskälen kommer tillsammans med befintliga vindkraftparkerna Munkflohöjden och Raftsjöhöjden bestå av 130 vindkraftverk med total effekt om ca 430 MW och producera ca 1 TWh förnybar el per år. Det är som att kärnkraftverket Oskarshamn 1 skulle placeras mitt i Jämtskogen!

Området består av glesbygd och det innebär miljardinvesteringar i en fattig bygd med åtskilliga nya arbetstillfällen särskilt som stora investeringar görs gällande framdragning av nya elkablar till vindkraftverken. Allt kommer att driftsättas 2019.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Foto vattenfall

 

Industrin kan effektivisera

En ny studie visar på energibesparing om minst 25 procent med hjälp av smart processoptimering, skriver Mittuniversitetet. År 2021 räknar man med 50 % energibesparing.

Mittuniversitetet har i samarbete med skogsbolagen Holmen, SCA och Stora Enso genomfört omfattande studier i pappersindustrin för att förbättra tekniken och spara energi vid framställning av tryckpapper och kartong. andra partners i samarbetet var även andra forskningsaktörer som PFI (Norge), Chalmers, SLU och LTH samt företagen Valmet, Andritz och Norske Skog.

– Vid fullskaletester har vi visat att vi kan minska energiförbrukningen med cirka 25 procent jämfört med dagens teknik i pappersbruken. Studien har stor relevans för svensk pappersproduktion, säger Per Engstrand, professor vid Mittuniversitetet. Resultaten uppgår till 30 procents energireduktion för tryckpapper och 27 procent energireduktion för kartong. Det ger även minskade koldioxidutsläpp och minskad klimatpåverkan.

Slutmålet är att år 2021 kunna visa hur man kan tillverka tryckpapper och kartong med endast hälften så mycket energi som användes år 2011 då forskningssamarbetet startades. Forskningen har bedrivits med stöd från Energimyndigheten, KK-stiftelsen och Norges Forskningsråd. Konceptet har testats vid Holmen Papers pappersbruk Braviken i Norrköping.

– Det är mycket intressant att vi i demoskala kunde konstatera att flera steg i processen för pappersproduktion kan tas bort och trots detta behålla samma papperskvalitet, säger Per Engstrand. Försöket visar att det går att tillverka tidningspapper med en total energiförbrukning på cirka 1 500 kWh/ton, vilket var 900 kWh/ton lägre än referensen, dvs. knappt 40 procent lägre. Alla pappersegenskaper utom rivstyrka var bättre för demomassan jämfört med referenspapperet. Tryckegenskaperna såsom körbarhet, damning, smetning, genomtryck var lika bra för demopapperet som referenspapperet.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Medvind

En ny beställning på vindkraft från Vestas gjordes igår gällande en ny vindkraftpark vid min gamla favoritstad Östersund(där jag haft så kul tillsammans med bugglärare Abbe och tjejerna) som 2019 börjar producera ca 1 TWh förnybar elenergi per år.

Danska onshoreturbiner genererar nu totalt fyra GW(gigawatt). Den totala kapaciteten i Danmark består nu av över fyra gigawatt (GW). Kapaciteten täcker 27 procent av landets elförbrukning, enligt danska vindkraftverksindustrins branschorganisation. Gränslinjen nåddes när vindkraftsparken Cross Neck på Lolland anslöts i nationella elnätet. Parken omfattar sex vindkraftverk och  Danmark har nu 4187 landbaserade vindkraftverk.

Nordex har idag fått en beställning från norska Midtfjellet Vindkraft. det gäller byggande av vindkraftverk till tredje fasen av vindparken, som totalt ska omfatta 149,6 MW. 11 vindkraftverk på 3,6 MW vardera ska byggas.

Vestas har skrivit avtal gällande 32 vindkraftverk på 3,45 MW vardera för vindparken Svartnäs i Dalarna som utvecklas av Arise. Leverans av de första turbinerna sker under tredje kvartalet 2018.

Jämtkraft Elnät har nu tecknat det största enskilda avtalet för nätanslutning i bolagets 127-åriga historia. Det är vindkraftparken i Åskälen Hammerdal som nu ska byggas.

– Nätanslutningen möjliggör investeringar på cirka tre miljarder kronor i vindkraftparker i området, det är mycket pengar till regionen. Det känns roligt att vi är med och bygger upp infrastruktur av den här digniteten för förnybar energi, säger Pär Nordström, projektledare Jämtkraft.

– Anslutningsavtalet är av stor strategisk och operativ betydelse för Jämtkraft Elnät och utgör en viktig ”milstolpe” både företagsmässigt likväl som för den förnyelsebara energiomställningen i samhället, säger Stefan Sedin, affärsområdeschef Elnät.

Jämtkraft Elnät jobbar just nu med planering, projektering och upphandlingar för att under augusti kunna börja avverka skog i den planerade ledningsträckningen. Under vårvinter 2018 påbörjas byggnation av ledningen. Samtidigt har Svenska Kraftnät påbörjat arbeten med förnyelsen av stamnätstationen i Midskog.

Vindparken kommer att anslutas till elnätet under senare delen av 2019. Totalt handlar det om nyanslutningar upp till 300 MW. Vindkraftparkerna beräknas förse i storleksordningen 80 000 villor med energi.

– Det är stora mängder energi som kommer in på elnätet. Jämtkraft tjänar pengar på att bygga ledningar, anläggningar och genom att förmedla den här kraften till stamnätet. Vad det ger i pengar beror på elnätspriser, marknad, efterfrågan och så vidare. Affären sträcker sig runt 25 år så det handlar om ansenliga summor, säger Pär Nordström.

Bakom projektet på tre miljarder kronor står den holländska pensionsförvaltaren APG och Londonbaserade Hg Capital.

 

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Foto Vattenfall

Linnar Carlsson har solceller

Linnar Carlsson om sina solceller:

Jag säljer nästan all el jag producerar till högre pris än jag köper in det för. Jag får också pengar av nätbolaget för att de inte behöver leverera ström till mina grannar när jag gör det. Det är för närvarande på 7 öre/Kwh.
Jag får 25 öre för certifikatet och jag får dra av 60 öre/producerad Kwh från mina inkomster. Allt detta sparas hos elbolaget och används för att betala mina elräkningar. Enligt beräkningar kommer jag att få in pengar mycket nog för att ligga på 0´kr i kostnad för elen per år i stället för 15-18.000 kr/år i elräkning. Alltså blir förtjänsten 15-18.000 kr/år.

Linnar har 75 m2 som ger ca 12kW toppeffekt och nu på sommaren får han varje solig dag ca 12 kW. Solcellerna producerar just nu el från kl 04.00 till kl 21.00 enligt Linnar.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth