Fyllda vattenmagasin

Vattenmagasinen i Sverige är idag mer fyllda än under senaste året. Anledningen är dels god snösmältning och regnigt väder men också att elenergiförbrukningen sjunker och att vindkraften ökar.

Enligt NordPool är energilagret i vattenmagasinen under v 28 i år 24.418 GWh. Under v 28 förra året var energilagret i vattenmagasinen 21.301 GWh. Under de senaste 52 veckorna var energilagret som mest 23.383 MWh.

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Fotot Lekfulla kalvar en sommarkväll vid Bergsåker

 

 

430 MW i Jämtskogen

Skidåkaren Björn Daehlie startade vindkraftprojektet vid Åskälen utanför Östersund. Senare inköptes projektet av Vasa Vind och nu har turbiner  med sammanlagd effekt om 288 MW beställts av danska Vestas. För jämförelse var toppeffekten 492 MW på kärnkraftverket Oskarshamn 1.

Det blir ca 80 vindkraftverk som byggs och Åskälen kommer tillsammans med befintliga vindkraftparkerna Munkflohöjden och Raftsjöhöjden bestå av 130 vindkraftverk med total effekt om ca 430 MW och producera ca 1 TWh förnybar el per år. Det är som att kärnkraftverket Oskarshamn 1 skulle placeras mitt i Jämtskogen!

Området består av glesbygd och det innebär miljardinvesteringar i en fattig bygd med åtskilliga nya arbetstillfällen särskilt som stora investeringar görs gällande framdragning av nya elkablar till vindkraftverken. Allt kommer att driftsättas 2019.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Foto vattenfall

 

Industrin kan effektivisera

En ny studie visar på energibesparing om minst 25 procent med hjälp av smart processoptimering, skriver Mittuniversitetet. År 2021 räknar man med 50 % energibesparing.

Mittuniversitetet har i samarbete med skogsbolagen Holmen, SCA och Stora Enso genomfört omfattande studier i pappersindustrin för att förbättra tekniken och spara energi vid framställning av tryckpapper och kartong. andra partners i samarbetet var även andra forskningsaktörer som PFI (Norge), Chalmers, SLU och LTH samt företagen Valmet, Andritz och Norske Skog.

– Vid fullskaletester har vi visat att vi kan minska energiförbrukningen med cirka 25 procent jämfört med dagens teknik i pappersbruken. Studien har stor relevans för svensk pappersproduktion, säger Per Engstrand, professor vid Mittuniversitetet. Resultaten uppgår till 30 procents energireduktion för tryckpapper och 27 procent energireduktion för kartong. Det ger även minskade koldioxidutsläpp och minskad klimatpåverkan.

Slutmålet är att år 2021 kunna visa hur man kan tillverka tryckpapper och kartong med endast hälften så mycket energi som användes år 2011 då forskningssamarbetet startades. Forskningen har bedrivits med stöd från Energimyndigheten, KK-stiftelsen och Norges Forskningsråd. Konceptet har testats vid Holmen Papers pappersbruk Braviken i Norrköping.

– Det är mycket intressant att vi i demoskala kunde konstatera att flera steg i processen för pappersproduktion kan tas bort och trots detta behålla samma papperskvalitet, säger Per Engstrand. Försöket visar att det går att tillverka tidningspapper med en total energiförbrukning på cirka 1 500 kWh/ton, vilket var 900 kWh/ton lägre än referensen, dvs. knappt 40 procent lägre. Alla pappersegenskaper utom rivstyrka var bättre för demomassan jämfört med referenspapperet. Tryckegenskaperna såsom körbarhet, damning, smetning, genomtryck var lika bra för demopapperet som referenspapperet.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Medvind

En ny beställning på vindkraft från Vestas gjordes igår gällande en ny vindkraftpark vid min gamla favoritstad Östersund(där jag haft så kul tillsammans med bugglärare Abbe och tjejerna) som 2019 börjar producera ca 1 TWh förnybar elenergi per år.

Danska onshoreturbiner genererar nu totalt fyra GW(gigawatt). Den totala kapaciteten i Danmark består nu av över fyra gigawatt (GW). Kapaciteten täcker 27 procent av landets elförbrukning, enligt danska vindkraftverksindustrins branschorganisation. Gränslinjen nåddes när vindkraftsparken Cross Neck på Lolland anslöts i nationella elnätet. Parken omfattar sex vindkraftverk och  Danmark har nu 4187 landbaserade vindkraftverk.

Nordex har idag fått en beställning från norska Midtfjellet Vindkraft. det gäller byggande av vindkraftverk till tredje fasen av vindparken, som totalt ska omfatta 149,6 MW. 11 vindkraftverk på 3,6 MW vardera ska byggas.

Vestas har skrivit avtal gällande 32 vindkraftverk på 3,45 MW vardera för vindparken Svartnäs i Dalarna som utvecklas av Arise. Leverans av de första turbinerna sker under tredje kvartalet 2018.

Jämtkraft Elnät har nu tecknat det största enskilda avtalet för nätanslutning i bolagets 127-åriga historia. Det är vindkraftparken i Åskälen Hammerdal som nu ska byggas.

– Nätanslutningen möjliggör investeringar på cirka tre miljarder kronor i vindkraftparker i området, det är mycket pengar till regionen. Det känns roligt att vi är med och bygger upp infrastruktur av den här digniteten för förnybar energi, säger Pär Nordström, projektledare Jämtkraft.

– Anslutningsavtalet är av stor strategisk och operativ betydelse för Jämtkraft Elnät och utgör en viktig ”milstolpe” både företagsmässigt likväl som för den förnyelsebara energiomställningen i samhället, säger Stefan Sedin, affärsområdeschef Elnät.

Jämtkraft Elnät jobbar just nu med planering, projektering och upphandlingar för att under augusti kunna börja avverka skog i den planerade ledningsträckningen. Under vårvinter 2018 påbörjas byggnation av ledningen. Samtidigt har Svenska Kraftnät påbörjat arbeten med förnyelsen av stamnätstationen i Midskog.

Vindparken kommer att anslutas till elnätet under senare delen av 2019. Totalt handlar det om nyanslutningar upp till 300 MW. Vindkraftparkerna beräknas förse i storleksordningen 80 000 villor med energi.

– Det är stora mängder energi som kommer in på elnätet. Jämtkraft tjänar pengar på att bygga ledningar, anläggningar och genom att förmedla den här kraften till stamnätet. Vad det ger i pengar beror på elnätspriser, marknad, efterfrågan och så vidare. Affären sträcker sig runt 25 år så det handlar om ansenliga summor, säger Pär Nordström.

Bakom projektet på tre miljarder kronor står den holländska pensionsförvaltaren APG och Londonbaserade Hg Capital.

 

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Foto Vattenfall

Linnar Carlsson har solceller

Linnar Carlsson om sina solceller:

Jag säljer nästan all el jag producerar till högre pris än jag köper in det för. Jag får också pengar av nätbolaget för att de inte behöver leverera ström till mina grannar när jag gör det. Det är för närvarande på 7 öre/Kwh.
Jag får 25 öre för certifikatet och jag får dra av 60 öre/producerad Kwh från mina inkomster. Allt detta sparas hos elbolaget och används för att betala mina elräkningar. Enligt beräkningar kommer jag att få in pengar mycket nog för att ligga på 0´kr i kostnad för elen per år i stället för 15-18.000 kr/år i elräkning. Alltså blir förtjänsten 15-18.000 kr/år.

Linnar har 75 m2 som ger ca 12kW toppeffekt och nu på sommaren får han varje solig dag ca 12 kW. Solcellerna producerar just nu el från kl 04.00 till kl 21.00 enligt Linnar.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Skanska nollar

Sveriges första nollenergikvarter

Skanskas nybyggda bostadsrättsradhus Solallén i Vikaholm, söder om Växjö, har fått Svanen-certifiering. Solallén har byggts enligt Netto Nollenergi och  början av 2015 var det inflyttning i den sista etappen.

Solallén består av 21 hållbara radhus. De svarta husen med starkt gula fönsterbågar är byggda i ett plan och varje radhus har mellan tre och fyra rum och kök. Stora fönster och högt i tak i vardagsrummet skapar rymd och ljus.

Hela kvarteret är självförsörjande avseende energi. Solceller på taket ger förnybar energi. En bergvärmepump per tre radhus ger energi till vattenburen golvvärme. På sommaren kan man även använda frikyla från bergvärmehålen och därmed sänka inomhustemperaturen ett par grader. Det betyder att eventuell övervärme i husen kan bidra till att höja temperaturen i borrhålen. Till- och frånluftsventilation (FTX) ger ett bra inomhusklimat och värmeåtervinning. De klimatsmarta husen har väldigt låga driftskostnader och mycket liten miljöpåverkan.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

 

 

ETC-Bygg bygger solhus

Tillsammans ska vi bygga soldrivna hyreshus säger journalisten Johan Ehrenberg. Han vill bygga hyreshus utan vinstjakt och miljöförstöring men med lägre hyror. Johan vill samtidigt skapa ett nytt sätt för människor att spara utanför banksystemet. Spara direkt i husen säger han.

 

Det blir massiva trähus i samarbete med arkitekten Hans Eek som gjorde en ritning och en energikalkyl med ventilation och väggkonstruktion som gör att huset knappt kommer kräva någon energi alls för att värmas/kylas. Arkitekt Joakim Kaminsky  har sedan ritat ett färdigt hus.

I storstäderna kan bostadsrätter kosta över 100 000 kronor/kvadratmeter, snabba pengar, bygg och spring… Men vi vet idag att man faktiskt kan bygga för under 30 000 kronor/kvadratmeter. Vinsterna är enorma säger Johan.

Sverige förstörs av bostadsbrist, segregation och klimatförstörande fuskhus i gips och betong.

ETC-Byggs hus får 5-12 våningar med solceller, energilagring och billig el.Varje våning är flexibel. Småbarnsfamiljer, äldre, studenter och nyanlända medborgare får plats. Bottenvåningen kan ha butik, hantverkslokaler eller kontor. Det blir växthus, elbilspool och rum för gemensamt matlagande och odlande för de som vill.

ETC-Bygg har nu lämnat in ansökan om markanvisning i Västerås och vill göra det i 20 städer till.

Idag är Byggsverige utan konkurrens. Byggbolag och fastighetsägare styr politik och utvecklingen. Kommunerna kan inte ens ställa krav på klimatpositiva hus. ETC-Byggs lösning är klimatpositiv och ger tryggt boende för alla utan vinst för ETC-Bygg. Allt är helt transparent, varje ritning, varje byggerfarenhet, varje avtal kommer publiceras öppet på projektets sajt, eventuella avslag, eventuella kommunala segheter redovisas öppet, all ekonomi är tydlig och allt material redovisat och den som sedan vill göra om samma sak kan bara kopiera alla erfarenheter och all ekonomi rakt av, säger Johan.

I varje stad behöver vi en grupp medborgare som ligger på kommuner och privata markägare. Vi måste ha din hjälp. Bilda grupper, ta vårt material, knacka på kommunalordförandens stängda dörr. Bråka för barnbarnens rätt att bo klimatrent. Vi finansierar husen gemensamt och startar Sveriges största crowdfunding, du lånar ut och kan då spara i trygga hus, istället för i spekulationsekonomin. Räntan startar med två procent och din säkerhet är huset och hyrorna som de boende har säger Johan.

Johan har fått en solfond på sin 60-årsdag av vänner där alla kan sätta in en gåva för fler solceller på hyreshus och andra tak. Samtidigt tar jag ut all tjänstepension jag kan – jag är rasande över att bankerna använt mitt tvångssparande i pensionsfonder till att spekulera i oljebolagsaktier och annat genom åren. Som 60-åring får Johan ta ut sin tjänstepension och självklart skickar han då 200 000 kronor till ETC:s  hyreshus.

Vill du hjälpa till? Agera lokalt för mark? Stödja solfonden? Låna ut direkt till hyreshusen? Mejla johan@etc.se.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

 

 

Energirapport Sverige

Gällande första halvåret 2017: Vindkraften ökade 30%, elexporten ökade 59,6 % och elförbrukningen minskade 2,9 %. Källa Market data NordPool.

Vattenmagasinen i Sverige(Energilagret) är nu mer välfyllda än i fjol vid samma tid. Under V25 2016 var Energilagret 19,4 TWh. Under V25 2017 är Energilagret 20,3 TWh.

Elförbrukningen var under juni 2017 9,2 TWh. Elproduktionen var under juni 2017  10,6 TWh. Exporten  var under juni 2017 1,4 TWh. Vindkraften gav under juni 2017 1,3 TWh.

Under perioden januari tom juni 2017 var elproduktionen 82,7 TWh. Under perioden januari tom juni 2016 var elproduktionen 80,4 TWh. Det innebär en ökning av elproduktionen med 2,9 %.

Under perioden januari tom juni 2017 var elproduktionen från vindkraft 8,9 TWh. Under perioden januari tom juni 2016 var elproduktionen från vindkraft 6,8 TWh. Det innebär en ökning av vindkraften om 30 %.

Under perioden januari tom juni 2017 var elförbrukningen 70,8 TWh. Under perioden januari tom juni 2016 var elförbrukningen 72,9 TWh. Det innebär en minskning av elförbrukningen om 2,9 %.

Under perioden januari tom juni 2017 var elexporten 12,0 TWh. Under perioden januari tom juni 2016 var elexporten 7,5  TWh. Det innebär en ökning av elexporten om 59,6  %. Under perioden januari tom juni 2017 var elexportens storlek 16,9%( 12,0 TWh) i förhållande till elförbrukningens storlek.

Över ett år innebär 12,0 TWh en prognos om 24 TWh. Om dessa 24,0 TWh av någon anledning ej kan produceras behöver vi ändå inte importera el. Vi har således en ”reserv” i form av exportmöjlighet på 24 TWh.

Kärnkraften producerade 61 TWh under 2016. Fram till 2020 ska Ringhals 1 och Ringhals 2 avvecklas. Ringhals 1 och 2 gemensamma elenergiproduktion beräknas till mindre än 10 TWh per år. Som bäst under de senaste 10 åren producerade Ringhals 1 och 2 12,4 TWh under ett år. Reserven på 24 TWh är således mer än tillräcklig.

 Min prognos för 2017 är 157 TWh elproduktion, 135 TWh elförbrukning, 24 TWh elexport och 19 TWh vindkraft.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Foto Vattenfall