Inom ett år fördubblas elpriserna- Alexanderhugget

 Den stora bluffen är ”brist på eleffekt” när kärnkraften avvecklas. Vi har så stora effektreserver att det bara handlar om god planering. När hade vi senast elbrist i landet? Innan denna planering överhuvudtaget behöver påbörjas ska vi utföra Alexanderhugget. Det handlar om att med ett enda slag lösa den Gordiska Knuten. Den Gordiska Knuten är att de fasta elnätskostnaderna nu är större än de rörliga elhandelskostnaderna. Det finns därför inget starkt incitament för konsumenterna att minska eleffektberoendet och energiberoendet. 

Alexanderhugget

Alexanderhugget omvandlar nätbolagens alla fasta taxor till rörlig taxa med pris per använd kWh. Omvandlingen bör ge en till två kr per kWh i rörlig kostnad. Tillsammans med elhandelsbolagens rörliga taxa mellan en och två kronor per kWh bör den nya helt rörliga taxan kunna ligga någonstans i närheten av tre kronor per kWh i genomsnitt. Men du slipper helt den fasta nätkostnaden. Alexanderhugget ger därför ett mycket starkt incitament till att minska effektbehovet och energibehovet hos alla elanvändare.

Nättaxan hos nätbolagen bör således göras helt rörlig. Om elhandelsbolagen har någon fast del av elräkningen ska även denna del göras helt rörlig. Om du ej använder någon el men har fast elinstallation ska du inte betala en enda krona. Den rörliga elnättaxan ska precis som gällande elhandelsbolagen betalas i förhållande till förbrukad el och förbrukat antal kWh. Enbart Alexanderhugget skulle enligt mina beräkningar medföra en total elenergiminskning i Sverige om ca 15 % inom en månad och ca 40 % inom två år. Dessutom skulle motsvarande eleffektminskning bli ca 10 % inom en månad och ca 30 % inom två år. Vi skulle då kunna stänga sex av kärnkraftverken inom två år. Idag betalar du gällande din rörliga eltaxa  en bra bit över en krona per kWh. Med Alexanderhugget skulle du istället betala kanske tre kronor per kWh!  Men du slipper nätavgiften. En stor fördel med Alexanderhugget är att nätkostnaderna  blir lätta att jämföra när du ser vad nätkostnaden kostar per köpt kWh. Den största fördelen med Alexanderhugget blir att de flesta av oss får lägre elkostnader och att konkurrensen mellan både elhandelsbolagen och mellan nätbolagen ökar.

Uppföljaren

Det är viktigt att vi håller nere det totala eleffektbehovet i Sverige. Därför måste det kosta att använda el när det är riktigt kallt. Taxan per kWh ska därför variera beroende på tid på dygnet och året. Ju mer eleffekt som används i Sverige desto dyrare ska denna timtaxa vara. Med Uppföljaren skulle eleffektminskningen förbättras till ca 40 % inom två år. Med Uppföljaren skulle du betala  ännu mer när det är kallt ute och på morgnar och kvällar. På helger eller när det blåser friskt eller när solen skiner blir det billigare. Mest ska du betala på vardagsmorgnar när det är kallare än minus tjugo grader eller mer.

Finliraren

Som ett tredje steg för effektminskning kan ”säkringar” installeras i varje hem där du som konsument kan välja att låsa dig vid en lämplig säkringsstorlek och få lägre kostnad per kWh. Du kan då om du idag har 16 A säkring på tre faser välja att låsa fast proppskåpet vid t ex 13 Ampere(13 A) säkring på alla tre faserna eller även välja olika säkringar på olika faser. Du kan exempelvis välja 12 A, 11 A och 14 A på de tre faserna beroende på vad din elektriker säger. Med Finliraren skulle eleffektminskningen ytterligare förbättras till ca 43 % inom två år. Med Finliraren skulle du få ytterligare lägre kWh-priser om du kan sänka ”säkringarna”.

 Varför skulle effekterna bli så stora?

Anledningen är att alla privatpersoner  och företag m fl som idag är sparsamma med elen  ändå skulle bli uppmuntrade till att effektivisera ytterligare. De som inte är sparsamma med elen skulle få en mindre elchock. De skulle omgående börja genomföra lämpliga eleffektiviseringar. Potentialen för eleffektiviseringar är stor vid fördubblade elpriser. I början blir den totala elkostnaden ungefär lika hög som tidigare för alla elanvändare. Alla elkostnader blir rörliga. Efter två år har alla fått lägre elkostnader på grund av de stora och lönsamma eleffektiviseringar som elanvändarna börjat genomföra.

Jag frågar nu: Finns det någon som helst anledning att inte genomföra Alexanderhugget?

 

Vid svärdet och pennan

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

soltilljord@gmail.com

Fotot Solceller i norra Stockholm

 

Annonser

EON:s lögn och vd:s tafsande

Eftersom EON:s vd Lars Lagerkvist:s tafsande på anställd kvinna medfört att han nu flyttats till Tyskland tills det lugnar ner sig frågar vi tillförordnad Sverigechef Stefan Håkansson: Hur blir det med redovisningen?

Välja el

Om du går in på EON:s hemsida för att välja EON som elleverantör finns bara tre val:

Du kan bara välja mellan: ”Solpaketet”, ”Vindpaketet” och ”Vattenpaketet”.

EON har ingen annan el som du kan välja!

Du kan inte välja någon annan el!

Hur säljer de då de 45 % av EON:s el som är kärnkraftsel?

När jag häromdagen googlade” Vindkraftverk” dök EON:s annons snabbt upp: ”Byt till förnybar el!

Var med och förnya Sverige du också! Du kan välja mellan vatten, vind och sol!”

Längre ner skriver EON: ”Vår elförsäljning 2016 visar vilken el du och andra kunder valt att köpa. Vilka energikällor väljer våra kunder? Under 2016 valde 55 % förnybar el och 45 % kärnkraft.”

Detta är ljug!

Det är ingen som väljer kärnkraft från EON för det alternativet finns ej hos EON!

Vart tar då kärnkraftselen vägen?

Alternativ 1: De som har sk tillsvidareavtal har inte gjort något val och de får garanterat kärnkraft trots att de dessutom betalar dyrt ändå för elen.

Alternativ 2: Alla elanvändare som ej är privatpersoner(dvs företag m fl) och som ej gjort något val får garanterat kärnkraftsel.

Alternativ 3: De privatpersoner som går in på Elskling och liknande sidor och ej väljer miljöval får garanterat kärnkraftsel.

Nu är det ju inte säkert att de tre alternativen slukar all kärnkraftsel. Vad händer då med den kvarvarande kärnkraftselen.

Då pytsar EON säkert iväg den på export.

Ok men den kärnkraftsel som blir över då? Vad gör då EON med den?

Den kärnkraftselen säljs säkert som förnybar el!

Kan du kontrollera EON:s kärnkraftsel?

Jag ser ingen redovisning om detta från EON.

Det är så mycket mygel i denna bransch så jag håller det för högst troligt att så sker.

Uppmaning till tillförordnad Sverigechef Stefan Håkansson på EON: kan vi få se denna redovisning?

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Fotot Solceller i Stockholm 59 m2 och  9 kW toppeffekt

Varför minskar Sveriges elanvändning. Trots allt så ökar ju befolkningen.

Det beror på en mängd olika saker.
Vi har sedan länge en strukturell övergång från Industri-Sverige till Data-Sverige.
Produktionen av tryckt papper minskar succesivt. Stora Enso minskar pappersproduktionen på grund av lägre efterfrågan och på grund av billigare produktion i t ex Kina.
Detta kommer att fortsätta under lång tid.
Vi köper inte längre tidningar och tidskrifter i pappersformat.
Vi använder digitalfoton.
Företagspost och myndighetspost skickas skickas alltmer digitalt.
Industrin, t ex massaindustrin, går mer och mer över till att tillverka sin egen el. Annat som ger minskad elanvändning är den massiva utbyggnaden(minst 50% ökning per år) av solcellsanläggningar i landet. Dels byggs de i städerna och dels på landsbygden.
I städerna syns oftast inte solcellerna då taken inte syns från gatan.
Besökte i slutet av maj en bostadsrättsförening i Hägersten som täckt hela sitt sydtak med solceller men det gick inte att se detta från gatan.
På landsbygden syns solcellerna desto bättre. Har haft kontakt med en jordbrukare som installerat 18,6 kW solceller vid sin gård utanför Katrineholm.

Skatten på solel har nyligen sänkts med  med 98 % vilket innebär att landets bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare för bättre förutsättningar för solceller.

2017 trädde Boverkets nära-nollenergi-regler ikraft.

Boverkets skärpta energikrav ska gälla från 1 januari 2021.

Elskatten höjdes 2017 med 3,75 öre. Solceller, vindkraft och eleffektivisering blir ännu lönsammare.

Industrin har till viss del länge haft subventionerad el och här sker och kommer att ske stora effektiviseringar. Industrin har hittills effektiviserat i mycket låg grad och här finns stor potential.

Byggindustrin har just börjat att prata om effektiviseringar och här finns verkligen potential. Jag har tittat på en av Skanskas mindre byggarbetsplatser och under flera månader i sträck har Skanska hållit över 100 utomhuslampor tända dygnet runt! Så är det på varje arbetsplats.

Någon som tror att Skanska just nu bryr sig om eleffektivisering?

Min prognos för den kommande 10-årsperioden är att elförbrukningen sjunker från 136 TWh 2017 till 110 TWh år 2027.

Dygnets effektbehov måste jämnas ut och tekniken finns idag. Effektbehovet för uppvärmning måste också minskas.
Industrin kan spara 2 TWh per år på sina tryckluftsystem.

Svenska Kraftnät kan spara 2 TWh på sin elförbrukning genom utbyte transformatorer mm.

Byggvaruhandeln kan lätt halvera sin elförbrukning.

Matvaruhandeln kan lätt halvera sin elförbrukning.

Två-tanksystemet med membran(saltlager) finns redan idag och kan lagra värme från sommar till vinter. System för dygnslagring av värme i våra tyngre hus finns redan idag. 25 testpiloter(mest villaägare) kör detta system idag i samarbete med KTH.
Elbatterier kan redan idag med mindre batterisystem i flerbostadshus minska husens eleffektbehov med 40%.

Industrin kan spara mycket.

Ett exempel:
Hylte bruk(Stora Enso) bygger en en kondensturbin, som ska ta hand om brukets överskottsånga. Bruket kommer nu öka sin självförsörjningsgrad av grön el från 10 till över 20 procent. Behovet av inköpt el minskas med motsvarande uppvärmningskostnaden av 5000 villor.
Sedan bruket minskade produktionskapaciteten 2012 – 13 har det funnits överskottsånga som har friblåsts ut över anläggningens tak.
Genom en kondensturbin kan ånga som kommer från brukets pannor omvandlas till elektricitet. Man eldar träflis och försörjer bruket med el och ånga till pappersproduktion och uppvärmning.

Det finns många sätt att minska eleffektbehovet.

Stora Enso har nu lagt ner produktionen vid pappersmaskin 8 (PM8) vid Kvarnsvedens bruk i Sverige på grund av strukturell nedgång av efterfrågan på tidningspapper i Europa. Det innebär att stora mängder el sparas.

I danska Århus finns världens första vattenreningsverk som producerar mer energi än det gör av med. Det renar avloppsvattnet från 200 000 människor.
Första byggde man om reningsverket så det kan bryta ner slam till biogas som används till att generera el och värme. Överskottet skickas till gasnätet eller
omvandlas till fordonsgas. Drygt två GWh värme skickas också till
fjärrvärmenätet.
Reningsverket och färskvattensystemet har fått bättre styrning och reglering av flöden och pumpar med nya sensorer, effektivare elmotorer och fläktar samt 290 frekvensomriktare. Vatten- och avloppsindustrin står för 30–50 % av elräkningen i många städer. Reningsverket genererar nu 134 % mer energi än vad som går åt till de egna processerna. Man delade också upp stadens färskvattennät i flera tryckzoner så att trycket i nätet kan sänkas där det varit onödigt högt vilket sparade energi.
Återbetalningstiden för all ny teknik i Århus beräknas till ungefär fem år.

Beställningar i svensk vindkraft uppgick under andra kvartalet 2017 till 232 megawatt (MW)enligt  Svensk Vindenergi. Det ger en grov prognos för Sverige 2017 om ca 800 MW. Under 2016 installerades 605 MW.

”Efter en lång tids osäkerhet om framtiden för elcertifikatsystemet finns det nu en tydlighet som gör att investeringarna i vindkraft kan ta ny fart”, säger Svensk vindenergis vd Charlotte Unger Larson. I juni klubbade riksdagen igenom en blocköverskridande överenskommelse att förlänga elcertifikatsystemet med ett nytt mål för förnybar el om 18 terawattimmar till 2030.  ”Det tillsammans med en långsiktig politisk inriktning mot ett helt förnybart elsystem innebär ett växande internationellt intresse att investera i Sverige”, säger Unger.

Enligt en ny avhandling från KTH finns stora möjligheter att minska värmeanvändningen med lågtemperatursystem under 45 grader. Golvvärme 30 grader och ventilationsradiatorer 33 grader jämfört med vanliga radiatorer ger en primärenergibesparing på 17-22 %. En sänkning av framledningstemperaturerna ger möjlighet att använda lågvärdiga förnyelsebara energikällor  till exempel sol i olika former. Termisk energilagring i kombination med värmepump och ett lägre tempererat värmesystem kan med 50 m2 solfångare och en 250 m3 tank för säsonglagring täcker 85-92 % av totala värmebehovet. Dessa forskningsresultat från KTH stämmer helt överens med mina egna forskningsresultat under de senaste tio åren: Årsenergilagring av solenergi är möjlig. Avhandlingen visar också på möjligheten att minska ventilationen till en tredjedel under dagtid när ingen är hemma utan att koldioxidhalten överskrider gränsvärdena.

I Riksbyggens bostadsrättsförening Viva i Göteborg, som står färdig för inflyttning 2018, kommer man installera elbatterier för att jämna ut eleffekten. Man räknar med att spara stora summor på eleffektsidan och en pay-offtid på 5-7 år.

Riksbyggens Brf Luleåhus nr 16 har utfört många energieffektiviserande åtgärder. Man har bytt elavtal till el från förnybara energikällor. Man har bytt till energisnåla ljuskällor(LED).  Brf Luleåhus nr 16 har också effektiviserat tvättstugan, bytt till energisnåla fönster,installerat fläktar med återvinning i garage och lokaler. Man har bytt till röreselsevakt i trappuppgångarna så att 10% lyser när ingen är där och upp till 100 % när trappuppgången används. I källare, garage och tvättstuga är det släkt utom när någon vistas där med hjälp av rörelsestyrd belysning. Takfläktarna har bytts ut. Föreningen har infört individuell mätning av elen.

Många tror att elförbrukningen kommer att öka på grund av nya elbilar och nya webserverlador men det rör sig om små mängder el i sammanhanget. Det kommer att ta minst 30 år innan alla diesel och bensinbilar försvunnit. Ta Stockholm som exempel. Det finns inte många platser där elstolpar kan installeras i city av praktiska skäl.

Johan Ehrenberg, ETC El, vill bygga billiga energieffektiva hyreshus av trä med mellan 5 och 12 våningar med solceller och bergvärme där folk har råd att hyra lägenhet. ETC-bank betalar 2 % i ränta till de som vill investera i de klimatvänliga solhusen. Själv tänker Johan sätta in 200.000 kr nu på sin 60-årsdag. Grattis Johan till en bra ide!

De flesta lokaler hyrs idag ut med kallhyra. Det betyder att incitamentet är minimalt för fastighetsägarna att eleffektivisera. Hyresgästen betalar ju ändå värmen och elen. Detta problem diskuteras just nu och vi får se vad regeringen gör åt det hela.

Stockholmshem har nu påbörjat grunden för sitt plusenergihus med 43 lägenheter. Det blir eget vindkraftverk, högeffektiv isolering,solceller, bergvärme och inglasade balkonger samt återvinning av avloppsvärmen. Här återkommer jag med mer vartefter husen byggs.

Nästan alla allmänna utrymmen i våra bostadshus har icke-smart belysning dvs vanliga glödlampor eller lysrör som ej är rörelsestyrd. Samma sak gäller industrin, kontorshusen, vägbelysningen och övriga lokaler. Över 95 % av Sveriges belysning är fortfarande ej rörelsestyrd/ljusstyrd LED-belysning. Nya vägtunnlar som blev invigda under 2016 har fortfarande lysrörsbelysning! Det finns således en enorm effektiviseringsponential och det är extremt lönsamt. Apropå detta, påminn mig om att jag ska kräva att Trafikverkets generaldirektör avgår!

GrowSmarter i Årsta. En del av Stockholmshems bebyggelse vid Valla torg i Årsta byggs nu om totalt och bostädernas energiförbrukning beräknas minska med 60%(från 154 till 60 kWh/m2/år). Man installerar 4-glasfönster,tilläggsisolering, nya lösningar för tilluft, frånluftsvärmepumpar, särskilda vvc-system, solceller, energieffektiva hissar, bilpooler,cykellösningar, smart utebelysning som dimrar ner vid frånvaro av rörelse. Hyresgästen får en styrdosa i varje lägenhet  som gör energiförbrukningen synlig. Man testar sopsortering direkt i lägenheten i ett hus. GrowSmarter följs upp av KTH under en tvåårsperiod för utvärdering. Även lokalerna i Slakthusområdet ska få energiminskning från 270 kWh/m2/år till 150 kWh/m2/år. Ombyggnaden startade 2016 och ska var klar 2018. Husen vid Valla Torg är från 1961 och i ursprungligt skick och blir i princip totalrenoverade. Det rör sig totalt om 300 lägenheter.

Ny hockeyarena i Oslo spar 66 % av e nergiförbrukningen jämfört med  äldre arena.

Genom att kombinera ett antal nya tekniska lösningar minskas energiförbrukningen i byggnaden till en tredjedel av det som användes i Oslos gamla Jordal Amfi-arena.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Bilden 67 solceller på sammanlagt 18 kW  i Stockholm

Vattenfall – en skam för Sverige

När jag häromdan skrev på nätet: Ingen kommer att komma ihåg Vattenfall, EON och  Fortum om 200 år svarade en av mina vänner:

Lars det är fel. Dessa företag kommer att användas i utbildning i nationalekonomi på Handelshögskolan som exempel på företag som kostat Sverige miljarder som negativt påverkat annan tekniks utveckling och välfärdssatsningar. Så namnen på företagen lever vidare men namnen i företagen som var ansvariga är ju redan idag nästan glömda.

Nå alla är ännu inte glömda och några lever kvar…

På sikt kommer elanvändningen i Sverige att öka kraftigt till följd av elektrifieringen av fordonsflottan, nya datahallar, processindustrin, samt ökad värmelager, bedömer Vattenfalls koncernchef Magnus Hall, enligt Montel.

Det rör sig om 50-60 TWh per år.

-Mer klimatsmart el behövs för att klara klimatutmaningen. Jag tror att Sverige behöver mer el redan till 2030 och det är såklart oerhört positivt för Vattenfall.

Ska det vara så här?

Ska en statligt anställd företrädare för ett av statens största företag  få säga att det är oerhört positivt ifall Sveriges elförbrukning ökar rejält när de flesta av Sveriges innevånare försöker minska sin elförbrukning?

– När det gäller fordonsflottan, serverhallar och en omställning av raffinaderier samt cementindustrin tror jag det kan ske en ganska snabb ökning, som kommer inom de närmaste fem till femton åren. När det gäller stålindustrin får vi nog vänta till 2040 innan vi får se en storskalig effekt, säger han.

Magnus Hall förväntar sig också att el ska användas för lager i fjärrvärmesystemen i större utsträckning framöver, vilket också kommer att öka elanvändningen.

Magnus Hall behöver inte gå som katten runt het gröt för alla vet vad han menar med klimatsmart el.

Halls klimatsmarta el betyder kärnkraft.

Varför törs han inte säga det?

Anledningen är att de flesta svenskar inte vill ha kärnkraft.

Därför kallar han det klimatsmart el.

2016 gjorde vi av med 138 TWh el.

2017 gör vi av med 136 TWh el.

Magnus våta dröm

Magnus vill ha stabil elkraft.

Ingen vill ha otrevliga överraskningar.

Vad är mest överraskande? Vindkraftens förändringar av elproduktionen helt enligt SMHI:s meteorologers planerbara  prognoser eller kärnkraftens plötsliga effektminskningar som hösten 2017 då effekten vid Oskarshamn minskade från 1450 MW till 0 MW på 5 sekunder.

Magnus våta dröm är att vi nu ska öka till 200 TWh.

Magnus trodde på 1990-talet att vi idag skulle använda oss av 250 TWh el per år.

Ingen tror på honom idag heller.

Varför tror regeringen på honom?

 

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

 

Fotot Smart solcellsinstallation 15 kW 99 m2 i Huddinge som också ger skärmtak över uteplatsen

Sovjetunionen eller du gamla du fria Sverige

I tidskriften Second Opinion skriver journalisten Svenolof(ja han stavar så!) Karlsson  i intervjuform om makthavaren Catarina Naucler men

-artikeln är i själva verket ett beställningsjobb i detalj skriven av Catarina Naucler själv. Catarina Naucler är mycket positivt inställd till kärnkraft, anställd på Fortum som Fortums forskningschef inom kärnkraft och hennes åsikter publiceras i en tidskrift, Second Opinion, som delvis ägs av Fortum via Energiföretagen. Med andra ord skriver Catarina i personaltidningen.
Jag har replikerat hennes artikel på Second Opinion dock under påtvingad censur.

 Här kan jag skriva mer fritt.

Jag tolkar Catarina Nauclers artikel som att hon är motståndare till att privatpersoner och företag m fl inversterar i elbatterier. ”Nätägare borde inte tillåtas driva energilager” skriver hon också. Hon vill således hindra nätägare att själva installera energilager i form av elbatterier.
Min tolkning av artikeln är att hon också vill att statliga Affärsverket Svenska Kraftnät ska bestämma över användningen av batterilager och även efterfrågestyrning av el!

Om Catarina får bestämma är vi inne på en mycket farlig väg.

Detta påminner mer om Sovjetunionen än om du gamla du fria Sverige.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

SunToEarth granskar och avslöjar maktmissbruk

Fotot: Fortum

Räcker elen till när vi nu avvecklar kärnkraften? Ja, det är ingen ko på isen. Det är inte ens en fågel på isen!

Varning: Denna artikel kan vara behäftad med smärre sakfel vilket jag i så fall ber om ursäkt för. Idag är Sveriges maximala eleffektbehov ca 25.000 MW vid stark kyla.Vi har idag tillgång till ca 40.000 MW effekt med alla effektproducenter inräknade inkl vatten, vind, sol , biomassa, avfall, kol, gas, olja mm. Det är således idag ingen ko på isen ifall vi idag får stark kyla.

Vi kommer att avveckla kärnkraften fram till 2040 och förlorar därmed 8.500 MW eleffekt. Vi har således gällande befintliga installationer, 40.000 MW minus kärnkraftens 8.500 MW, kvar 31.500 MW elkraft att tillgå redan idag! Här ingår en betydande del ej miljövänlig elkraft som el från avfall, kol, olja, gas mm. Av dessa 31.500 MW består vattenkraften av 16.000 MW , vindkraften av ca 700 MW och kraftvärmen från fjärrvärme ca 6000 MW. Vi behöver således klara av 25.000 MW effektbehov vid stark kyla år 2040.

 Vad kommer att ge oss ökad miljövänlig eleffekt fram till år 2040?

Minskning av effektbehovet

Energieffektivisering inom alla sektorer. Uppskattad effektminskning 8.000 MW.

Nyproduktion av byggnader med passivhus och  plusenergihus . Uppskattad effektminskning 2.000 MW.

Ökning av efterfrågeflexibiliteten(förbrukarflexibilitet). Uppskattad effektminskning 8.000 MW under dygnet.

Varmare klimat på grund av miljöfarliga utsläpp. Uppskattad effektminskning 2.000 MW.

Summa  20.000 MW

Ökning av effekttillskottet

Utbyggnad och renovering av befintlig vattenkraft. Uppskattad effektökning 3.000 MW.

Utbyggnad av vindkraft. 4.300 MW uppskattat effekttillskott utgående från 11 % tillgänglighet vid stark kyla.

Installation av solcellsanläggningar tillsammans med energilagringssystem. Uppskattad effektökning 1.000 MW.

Vågkraft. Uppskattad effektökning 1.000 MW.

Utökad energilagring i vattenkraftdammar och vässade turbiner. Uppskattad effektökning  3.000 MW.

Utökad energilagring i batterilager ,saltlager och termiska lager. Uppskattad effektökning 1.000 MW.

Utbyggnad av biokraft. Uppskattad effektökning 5000 MW.

Summa 18.300 MW

Sammanlagt miljövänligt  effekttillskott 38.300 MW

Tillsammans med dagens 31.500 MW från vattenkraft, vindkraft,biomassa, avfall, kol, gas, olja mm får vi då en effekt om 38.300 plus 31.500 MW dvs totalt 69.800 MW.

Till detta kommer möjlig förnybar import från Danmark och Norge gällande vindkraft och vattenkraft mellan 1000 och 5000 MW som jag inte räknar in.

Vad kommer att öka eleffektbehovet fram till år 2040?

Det är främst  försäljningen av elbilar och andra elfordon. Uppskattad effektökning fram till år 2040 2.000 MW.

Tillsammans med dagens maximala eleffektbehov om 25.000 MW blir det ett eleffektbehov om 27.000 MW år 2040.

År 2040 har vi således en sammanlagd mix av miljövänlig(ca 60.000 MW)och ej miljövänlig effekt (ca 9.800 MW)med tillsammans 69.800 MW för att klara av effektbehovet 27.000 MW.

Ser inte ut som en omöjlig ekvation!

 

 Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

SunToEarth granskar och avslöjar maktmissbruk

Bilden: Solceller på villa i Farsta Stockholm totalt 74 m2 och 11 kW

 

Vi kan aldrig bygga ut för mycket vindkraft och solkraft.

Elförbrukningen i Sverige ligger idag runt 135 TWh per år. Sveriges övriga energiförbrukning  är ca 300 TWh per år. Det handlar om ved, torv, lutar, naturgas, oljeprodukter, kol och koks. Om det tidvis under året skulle produceras för mycket solkraft eller vindkraft, dvs mer än vad den vanliga elanvändningen inkl lagringen i vattenmagasinen och elexporten, kan ta emot är det bara att trycka in denna elenergi som ersättning för delar av dessa 300 TWh. Naturligtvis måste en sådan extra elanvändning byggas ut succesivt i samklang med sol- och vindkraftsutbyggnaden men det är tekniskt enkelt med dagens teknik och lönsamt.

Det betyder att vi i framtiden kan bygga ut vind-och solkraften till att ge uppemot 300 TWh elenergi per år utan problem.

Idag ger ca 6.500 MW nominell vindkraft ca 18 TWh elenergi per år.

Vid stark kyla ger vindkraften enligt samstämmiga bedömare i genomsnitt 11 % av sin nominella maxeffekt. Således ger dagens vindkraft ungefär 11 % av 6500 MW dvs 715 MW eleffekt vid stark kyla.

Om vi bygger ut vindkraften till 180 TWh per år gällande energiproduktionen får vi ett effekttillskott på 7150 MW vid stark kyla.

Med vattenkraftens effekt om 16.000 MW har vi då med vindkraftens hjälp en förnybar effektresurs om 23.150 MW.

Just nu kl 12 mitt på dagen den 11 januari med minus 16 grader mitt i Sverige har vi en eleffektförbrukning om 21.976 MW.

Till detta har vi till exempel kraftvärmen.

Som en av mina vänner Kenneth Ahlström skriver: ”Jag jobbar själv på ett fastighetsbolag som äger två vindkraftverk vilka producerar all den el vi behöver till vår drift (fläktar, pumpar, ventilation m.m) på årsbasis, inte per timme, vi säljer också el till 500 hyresgäster. Detta är helt unikt och jättebra.

Mer subventioner borde läggas på att utveckla kraftvärmen i Sverige. Den producerar som bäst när behovet är som störst. Färre än hälften av landets fjärrvärmenät producerar el idag. Den installerade effekten är cirka 6000 MW och tillgängligheten vintertid är 90 %. En fördubbling av den effekten skulle vara möjlig.”

Jag håller fullständigt med Kenneth gällande kraftvärmen.

So what is the problem?

 

Civilingenjör Lars Sundström  SunToEarth

SunToEarth granskar och avslöjar maktmissbruk

Bilden: Solceller på gymnasium på Kungsholmen Stockholm

EON tvättar sina händer men Fortum allt smutsigare.

EON äger delar av kärnkraftverken i Forsmark ,Oskarshamn och Ringhals via Uniper som i sin tur äger delar av kärnkraftverken i Oskarshamn, Ringhals och Forsmark. EON tvättar nu sina händer och säljer sitt kärnkraftsinnehav i Sverige  till redan smutsiga Fortum för 35 miljarder kr. Fortum har den 8 januari i år köpt EONs kärnkraftsaktier i den tyska energijätten Uniper.

Anledningen är att EON vill fortsätta sälja el i Sverige och ingen privatkund väljer längre att köpa kärnkraftsel varför EON under 2017 hade börjat få svårt att bli av med kärnkraftselen till privatkunder utöver de privatkunder som har dyra tillsvidareavtal. Dessa privatkunder tvingas  av självklara skäl ta emot kärnkraftselen då de inte är förmögna att välja elens ursprung.

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Fotot EON vill bli renare

Här gick det snett med solcellerna!

Bo Lindwall i Sollentuna har i en debattartikel på Ny teknik  klagat på sin köpta solcellsinstallation. Jag har pratat med Bo  och har också sett huset utifrån. Vilket solcellsföretag det gäller som installerat solcellerna står längre ner. Solcellsföretaget tycks vara ytterst seriöst om man bara tittar på deras hemsida.

Frågan är var det gått snett?

Varken solcellsföretaget eller Ny Tekniks debattredaktör har varit särskilt noggranna gällande förutsättningarna. Inte heller Ny Tekniks kommentatorer(undantaget SolDat) har varit särskilt ifrågasättande.

Ridå!

Jag har nämligen upptäckt att solcellerna inte är särskilt optimalt placerade men framför allt att de är skuggade av ett antal träd!

Beställarens uppgifter:

Beställaren Bo Lindwall i Sollentuna har blivit lovad en toppeffekt om 9,2 kW och en elproduktion om 9.200 kWh per år samt en återbetalningstid om 10 år. Resultatet blev  drygt 5.800 kWh per år.

Montagehantverkarna dök upp oannonserade vid byggstarten. Informationen från solcellsföretaget var ej särskilt god. Beställaren årliga elförbrukning för villan är 15-16.000 kWh före solcellsinstallationen. Beställaren söker ej ersättning för elcertifikat då det upplevs för krångligt. Beställaren känner, när jag frågar, ej till fabrikatet på solcellerna och växelriktaren.

 

Fakta:

Installationen utfördes för  ett år sedan.

Med någorlunda optimala förhållanden som  30 graders taklutning i syd och avsaknad av skuggande träd hade förmodligen elproduktionen blivit relativt nära 9.200 kWh per år. Normalt sett kan man räkna med en elproduktion om 1000 kWh per år och kW i toppeffekt vid goda förutsättningar.

Takets lutning har tyvärr varit ca 15 grader. Takets riktning är tyvärr syd-väst. Hälften av solcellerna har placerats  i syd och hälften i väst.

Dessutom är solcellerna kraftigt skuggade av olika träd.

Med sådana förhållanden är det inte konstigt att elproduktionen bara blev drygt 5.800 kWh.

Investeringskostnaden är totalt 170.000 kr inkl  moms. Det innebär 18.500 kr per kW toppeffekt  förutsatt optimala förhållanden. Detta pris är något högre än ett genomsnittspris men inte ovanligt högt. Beställaren fick 20 % investeringsbidrag.

Säljaren från solcellsföretaget besökte objektet på plats och var enligt beställaren glad och trevlig men sa inget om de skuggande träden.

Min rekommendation är att beställaren låter fälla de träd som skuggar solcellerna.

Representanter för det aktuella solcellsföretaget  PPAM Solkraft har erbjudits att kommentera.

Min fråga till PPAM gällande var det gick snett kvarstår.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

soltilljord@gmail.com

 

Fotot: Låg och felriktad taklutning med träd mot söder

 

Ulla Sandborg och Svenska Kraftnät bromsar den förnybara energin

I SvD Näringsliv skriver Svenska kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborg(US) i oktober ett debattinlägg på temat Ny elintensiv industri och de utmaningar som följer när ny förbrukning går i otakt med nät- och kraftsystemutvecklingen.

 US skriver: ”Få tecken tyder i dag på en avsevärt minskad elanvändning i Sverige.”

Svar: Sveriges elförbrukning sjönk med 1,5%  under 2017 jämfört med 2016.

US skriver:” Industrin ställs om till elintensiva processer”.

Svar: Sveriges industri sänker sin elförbrukning. Skogsindustrin blir mer och mer självförsörjande på el genom egen förnybar elproduktion med biomassa och spillprodukter från skogsbruket.

US skriver: ”Vad kan då Svenska kraftnät göra när nätet är fullt? I många fall är svaret att bygga nya ledningar. Men att utreda, få tillstånd och bygga elledningar tar tid – 10 till 15 år för en ny stamnätsledning.

Svar: Alla tillstånd är klara för en ny Gotlandskabel. Varför gör US ingenting?

US skriver: Svenska kraftnät ska inte sätta sig till doms över vilka som ska få, eller inte få, förtur till elnätet. Vi behandlar alla lika. Hur gärna Svenska kraftnät än vill vara möjliggörare så håller vi inte i nyckeln i det korta perspektivet. Det gör istället regionala aktörer genom att tillåta ökad produktion inom regionen.

Svar: Vattenfall(Gotlands Energiverk AB) tillåter gärna ökad förnybar elproduktion på Gotland. Varför bromsar Svenska Kraftnät? Änd-utrustningarna på den befintliga likströmskabeln lär också kunna uppdateras för att utöka kapaciteten på denna. Varför gör Svenska kraftnät ingenting?

 US skriver: För att på längre sikt möjliggöra för etablering av ny elintensiv industri krävs ny infrastruktur för el, högre nätkapacitet och nya utlandsförbindelser . Allt för att klara av etableringar av elintensiv industri och omställningen till ett förnybart elsystem.

Svar: Varför vill US att vi bygger elintensiv industri och hur tror US att det ska hjälpa omställningen till ett förnybart elsystem. Enda svaret är att US hoppas att vi då låser fast oss i hög elförbrukning och att vi då ska räddas av kärnkraften.

US skriver: Svenska kraftnäts uppdrag är i förlängningen att möjliggöra statsmakternas klimatpolitiska ambitioner.

Svar: Varför sätter US då inte igång?

US kan börja på hemmaplan och göra Svenska kraftnät effektivare gällande sin egen elanvändning.

Någon på Svenska kraftnät skrev anonymt: ”Om vi gör av med el i onödan så drabbar det ingen fattig. Vi hanterar ändå så mycket el så vad spelar det för roll?”.

Några exempel:

På samtliga transformatorstationer i Sverige håller Svenska kraftnät utomhusbelysningen igång dygnet runt och året runt. Ingen automatik. Även tänt klockan tolv på midsommarafton.

På samtliga transformatorstationer i Sverige håller Svenska kraftnät sina staket ”inbrottssäkra”  med el igång dygnet runt och året runt trots att säkrare staket utan el finns. ” Vi hanterar ändå så mycket el så vad spelar det för roll?”.

Samtliga transformatorer på dessa stationer är gamla och ineffektiva och ett utbyte av samtliga transformatorer i vårt elnät sparar minst  50% dvs ca 2 TWh per år.

På samtliga av Svenska kraftnäts kontor har man ytterst ineffektiva ventilations- och belysningssystem. Här kan US garanterat spara 70 % av elförbrukningen.

” Vi hanterar ändå så mycket el så vad spelar det för roll?”.

Det spelar roll.

Vad kan nu regeringen göra?

Dels bör hela ledningen för Svenska kraftnät bytas ut snarast mot en ledning helt utan tidigare samröre med Svenska kraftnät, Energiföretagen och kärnkraftsindustrin.

Dels bör medel öronmärkas för helt fristående konsulter och entreprenörer utan tidigare samröre med Svenska Kraftnät, Energiföretagen och kärnkraftsindustrin , med dokumenterade kunskaper gällande eleffektivisering och förnybar elenergi, som utan beroende från Svenska Kraftnät ska gå igenom hela Svenska Kraftnät från topp till tå och se till att Svenska Kraftnät blir ett föredöme gällande energieffektivisering och förnybar energi.

Dessutom kan man lyssna på ABB:

 ”ABB är väl förberedda på EU:s ekodesigndirektiv. Våra mest energieffektiva distributionstransformatorer har cirka 50 % lägre förluster jämfört med ekodesigndirektivets krav.

ABB är väl förberedda för de nya kraven på miljöanpassad konstruktion. Våra mest energieffektiva distributionstransformatorer har cirka 60 % lägre förluster jämfört med EU:s ekodesigndirektiv som började gälla 2015. Även våra krafttransformatorer uppfyller kraven från den 1 juli 2015.

Den nya elnätsregleringen som började gälla 1 januari 2016 ger incitament för reduktion av nätförluster. Nätförlusterna jämförs med en normnivå och minskas förlusterna ger det ett tillägg till intäktsramen. Även normprislistan ger stöd för energieffektiva transformatorer som rejält sänker förlusterna i elnätet.

Att välja de mer energieffektiva transformatorerna innebär alltså stora vinster för plånboken. ABB:s energieffektivare varianter kostar lite mer i inköp men redan efter cirka 5-10 år innebär den energieffektiva transformatorn ren vinst.”

Svenska Kraftnät skriver på sin hemsida: Vi är redo dygnet runt och ser till att hålla lamporna tända.

Jag tycker att ni ska installera ljuskänsliga rörelsevakter för era ”dygnet-runt- tända” lampor på era transformatorstationer! Skulle spara 99,99 % av elanvändningen då stationerna så gott som alltid är folktomma.

Avdelning ”Finn fem fel”:

Svenska kraftnät skriver på sin hemsida:

  Vindkraften har såklart sina fördelar. Kärnkraft har fördelen att den är mer planerbar och förutsägbar än vindkraft. Detta innebär att under en mörk, kall och vindstilla vinterdag är vindkraftens produktion är låg samtidigt som elförbrukningen är som högst.

För att underlätta är felen fetstilade.

Fel nr 1: Svenska Kraftnät tycker inte att vindkraften har några fördelar.

Fel nr 2: Kärnkraften är inte mer planerbar. Oskarshamns nyrenoverade och nyservade kärnkraftsreaktor Oskarshamn 3  gick i höstas helt oväntat sönder och tappade från 1450 MW eleffekt till 0 MW eleffekt på 5 sekunder. Med hjälp av förträffliga SMHI kan vi i Sverige förutse vindkraftens elproduktion flera dagar i förväg.

Fel nr 3: Elförbrukningen är som högst under dagtid när det är ljust och människor är aktiva.

Fel nr 4: Elförbrukningen är som högst när det blåser och våra byggnader kyls av vinden.

Fel nr 5: Vindkraftens produktion är inte låg samtidigt som elförbrukningen är som högst.

Avdelning korrigeringar från SunToEarth

Svenska kraftnät skriver på sin hemsida:  vindkraften ger 10 % av elen till vår elförbrukning i Sverige.

Svenska kraftnät borde ange den korrekta siffran: 13 % av vår elförbrukning kommer idag från vindkraften.

Svenska kraftnät skriver på sin hemsida:  Elförbrukningen är idag 140 TWh per år i Sverige.

Svenska kraftnät borde ange den korrekta siffran: Elförbrukningen är idag 136 TWh per år i Sverige.

 

Med korrekt energieffektivisering bör elförbrukningen om 10 år kunna ligga vid 100 TWh per år i Sverige.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Fotot: Okänd transformatorstation från anonym källa med tända lampor under dagtid